Arkiv-Trypanosoma cruzi-Chagas sjukdom (CNS)

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet

---

Innehåll 1 Trypanosoma cruzi-Chagas´sjukdom 1.1 Smittämnet 1.2 Sjukdomsbild 2 Diagnostik 2.1 Referensmetodik 2.2 Övriga diagnostiska metoder 2.2.1 Mikroskopi 2.2.2 Nukleinsyrapåvisning 2.2.3 Serologi 3 Laboratorierapportering 4 REFERENSER

Trypanosoma cruzi-Chagas´sjukdom

Smittämnet

Trypanosoma cruzi, en flagellat, orsakar amerikansk trypanosomiasis (Chagas’ sjukdom). Infektionen överförs till människan av infekterade skinnbaggar (Triatoma spp). När skinnbaggen suger blod defekerar den, och i dess avföring finns parasiterna. Chagas’ sjukdom är ett stort hälsoproblem i Latinamerika, och det har beräknats att 12 - 18 miljoner personer är infekterade.

Stor försiktighet måste iakttagas vid hantering av T. cruzi; tillhör skyddsklass 3 (AFS 1994:34).

Sjukdomsbild

Chagas’ sjukdom är mest känd för att orsaka akut och kronisk myokardit. Vid infektion av framför allt små barn är risken även stor för akut meningoencefalit, där mortaliten har rapporterats vara mellan 25 % och 35 %. Barn, särskilt de som blir infekterade före 2 års ålder och som överlever, har kvarstående neurologiska symtom.

Kongenital transmission kan ske både under akut och kroniskt stadium av Chagas’ sjukdom. Infektionen kan orsaka abort och prematur födsel samt även ge neurologiska förändringar och myokardit. Fostermortaliteten är upp till 50 %.

Reaktivering som ger meningoencefaliter ses som en allvarlig komplikation vid AIDS. Reaktivering av Chagas’ sjukdom kan vara svår att upptäcka särskilt hos patienter som är immunsupprimerade genom HIV-infektion. Diagnosen förbises ofta för patienter som emigrerat till icke endemiskt område.

Diagnostik

Referensmetodik

Definitiv diagnos ställs under akut skede av sjukdomen genom mikroskopisk direktpåvisning av parasiten i blod, eller indirekt genom anrikning i skinnbaggen, s.k. xenodiagnostik. För att påvisa parasiten, framför allt vid låggradig parasitemi, odlas aspirat, blod eller vävnad in vitro (NNN-medium).

Övriga diagnostiska metoder

Mikroskopi

Vid akut infektion kan rörliga trypomastigoter påvisas i en bloddroppe under ett täckglas. Om parasiter påträffas är det av största vikt att utesluta T. rangeli-infektion. T. rangeli är icke patogen, men kan infektera människan. Vid kronisk infektion finns mycket få eller inga trypanosomer i blodet. Aspirat från chagom och förstorade lymfkörtlar kan undersökas med avseende på amastigoter och trypomastigoter.

Nukleinsyrapåvisning

PCR är under utvärdering.

Serologi

1 Sverige används indirekt immunfluorescens med T. rangeli eller T. cruzi som antigen. ELISA och hemagglutinationstest finns också. Ett serodiagnostiskt problem är förekomsten av icke humanpatogena trypanosomer, som vid kolonisation ger ett antikroppssvar som reagerar i de serologiska testen.

Laboratorierapportering

Trypanosoma cruzi omfattas av den frivilliga laboratorierapporteringen.

REFERENSER

• Lowichik A, Ruff A.J. Parasitic infections of the central nervous system in children. part II: Disseminated infections. J Child Neurol 1995;l0:77-87.

• Rocha A, Meneses A.C.O, Silva A.M, et al. Pathology of patients with Chagas’ disease and acquired immunodeficiency syndrome. Amer J Trop Med Hyg 1994;50:261-268.